LED University

En sak du kan göra är att beakta din energikonsumtion och dina utsläpp. I den bemärkelsen så kan alltså du göra en förändring. En viktig del är att du tar ansvar och rustar din närmiljö med en bättre belysning. Att uppdatera sin belysning skall ge dig vinster såsom energibesparing, bättre ljus, sanera från miljöfarliga tungmetaller, styra din belysning optimalt och du ska se till att förenkla din och dina medmänniskors vardag genom ett minskat underhåll i form av lampbyten.

Back in the days fanns det ljus i form av stearinljus, fotogen och gaslampor mm. Därefter kom 1800-talet med den revolutionerande uppfinningen glödlampa. I relativt modern tid är metallhalogen, natriumlampa, lågenergilampa och annan belysning innehållande kvicksilver det vi använder mest i vårt samhälle. Men medvetenheten om effekterna har ökat och succésivt har omvärlden reagerat och börjat ställa krav på den belysning som rent av är absurd att nyttja eftersom den kräver mer energi än vad den genererar i ljus.

Först ut att förbjudas var glödlampan. Av den enkla anledningen att i förhållande till energiåtgången så får vi bara ut 5 % av effekten i rent ljus om man jämför med marknadens övriga ljuskällor. När alla glödlampor är förbrukade och inte nyttjas längre så beräknas det en energibesparing på 2 miljarder kilowattimmar/år enbart i Sverige.

• September 2009: Förbud mot alla matta glödlampor samt klar 100 w glödlampa
• September 2010: Förbud mot klara 75 w glödlampor
• September 2011: Förbud mot klara 60 w glödlampor
• September 2012: Förbud mot klara 40, 25 och 15 w glödlampor

Ekodesigndirektivet kommer att fortsätta utforma belysningsindustrin och påverka oss som lever och verkar inom EU till att tvingas vara mer miljömedvetna. Redan i September 2008 beslutades det om att kvicksilverlampan skall förbjudas inom EU 6 år efter ikraftträdandet. Från September 2015 kom det alltså att bli förbjudet att i offentlig belysning nyttja ljuskällor med särskilt hög kvicksilverhalt. Detta berör främst gatubelysning och annan belysning i utomhusmiljö. Samtliga kvicksilverlampor över 50 w blev berörda av detta. Det drabbar gatubelysning, merparten av stolpbelysningen, belysning i pollare och en del mindre utomhusbelysningar på exempelvis fasad. En varm rekommendation är att se över vad för typ av ljuskälla man har i sin utomhusmiljö och åtgärda detta snarast om det mot förmodan skulle vara en kvicksilverlampa över 50 w.

September 2016 förbjuds reflektorhalogenlampor för 230 V.
Från September 2017 krävs det att metallhalogenlampor måste uppfylla strängare effektivitetskrav. Detsamma gäller även så kallade 2 pins lysrörslampor med externt drivdon. Detta berör många av våra kunder då denna typ av ljuskälla finns i väldigt många armaturer i trapphus, vindar och källare. I September 2018 kommer även rundstrålande halogenlampor för 230 V i energiklasserna C-D att fasas ut.

Man ställer även generella krav på LED-lampor från September 2016 då man har ett krav på energi. Dock är dom flesta LED-konstruktionerna så pass effektiva idag  i förhållande till vad dom ger för ljus kontra energiåtgång att detta inte medför några större ageranden. LED-lampan är i särklass det bästa alternativet att belysa vår miljö med. På EU-nivå så diskuteras det även i nutid hur man skall kvalitetssäkra och gardera upp att tillverkning av LED-belysning sker utifrån bästa tänkbara förhållanden och uppfyller de krav som man kan ställa på en sådan ljuskälla. 
Vi som tillverkare och leverantör ser väldigt mycket fram emot detta då det bidrar till en säkrare marknad med fler seriösa aktörer.

Light emitting diod, en ljuskälla som består av halvledarmaterial som utstrålar ett inkhorent ljus när elektrisk stöm tillförs i framåtriktning. Dioden uppfanns av en rysk herre vid namn Oleg Vladimirovitj Losev redan under 1920-talet. Dock var detta färgade dioder som användes främst till kontrollpaneler för att indikera på olika händelser. Exempelvis som de flesta känner till, så används en diod när en elektrisk apparat är på/on i form av att en liten grön lysande diod indikerar detta. Efterföljande år arbetade man hårt med att försöka få fram ett blått ljus för att i sin tur vidare kunna skapa ett vitt ljus. Forskningen gick sakta men säkert framåt och 2014 belönades detta med ett Nobelpris i fysik eftersom man lyckades ta fram en oerhört hållbar lösning för att belysa världen.

Elektroluminiscens - Fenomenet uppträder hos vissa material när de utsätts för elektromagnetisk strålning. Både organiska och oorganiska material kan avge ljus på detta sätt, och båda typerna av material används för att tillverka lysdioder. De vanligaste materialen är mineraler med innehåll av aluminium, gallium, kisel eller zink. De organiska dioderna har fördelen att vara mycket tunna men de är än så länge svåra och dyra att framställa.  Färgat ljus - Färgen som avges från lysdioden beror på vilket material som används. Grundfärgerna är rött, grönt och blått. För att få vitt ljus blandas material som avger alla dessa tre färger i en viss kombination. Kapseln runt lysdioden fungerar som skydd för lysdioden. Uppbyggnaden av höljet ger en spridningsvinkel av ljuset på ungefär 180 grader. Höljet är dessutom viktigt för att se till att tråden inte blir överhettad, då dioden är känslig för värme. 

Det behövs ganska lite ström för att få lysdioderna att lysa, vilket gör LED till ett bra miljöalternativ. Dioderna går dessutom på likström och strömmen förs från pluspolen till minuspolen i tråden. Det gör att lysdioderna kan användas även i bärbara enheter och i bilar, husvagnar och båtar till exempel.

Lysdioder är ur flera aspekter bättre för miljön än glödlampor och lysrör. Inte minst beror det på att energiåtgången är mindre än vid bruk av sedvanliga ljuskällor. Men det finns också andra miljöaspekter där lysdioden är överlägsen såväl lysrör som lågenergilampor.

• Energiåtgången är en bråkdel av motsvarande energi som behövs för att skapa samma ljus med en glödlampa eller ett lysrör.
• En lysdiod innehåller inga farliga tungmetaller såsom kvicksilver, ett problem som lågenergilamporna brottas med.
• Kan inte explodera – en lysdiod kan heller inte explodera, som gasfyllda ljuskällor kan göra.
• Liten i formatet – frånvaron av gas skapar också förutsättningar för lampor i mycket litet format. Det är en aspekt som inte ska förbises vad gäller transporter (tar liten plats) eller vid framställning (krävs inte lika mycket material).
• En lysdiod sänder ut ljus med givna våglängder, till skillnad från andra ljuskällor. Det betyder att inga oönskade UV-strålar eller infraröda strålar sprids vid användandet av lysdioder.
• Lydsioder är mycket hållbara, vilket gör att de inte behöver bytas ut så ofta. Hållbarhet är viktigt för att minska utsläpp.

Lysdioder är ett modernare sätt att producera ljus på än sedvanliga glödlampor och lysrör. Det medför även annorlunda förutsättningar. Fördelarna är många, men än så länge finns det utmaningar för teknikforskare att lösa innan lysdioderna kan ersätta samtliga ljuskällor.

Det finns likvärdig ljuskälla med lysdioder som kan appliceras i armaturer där det tidigare har funnits glödlampa, lågenergilampa eller lysrör. I gemene mans hem hittar man i regel bra ersättningsljuskällor att bruka, även om det inte alltid kan lämnas den extremt långa livslängden som professionell belysning skall erbjuda. 

Snarare är de stora utmaningarna att uppdatera belysning i allmän miljö där ljuset har väldigt stor betydelse. Exempelvis skola, köpcentra, industri, utomhusbelysning, trapphus, källare, korridorer och dyl. Där är ett byte av befintlig armatur att föredra om du ska ha en hållbar investering med bra ljus och optimal spridning och styrning. Du kan, men det kan det bli problematiskt att byta ett lysrör mot lysdiod i en lysrörsarmatur. Dels för att du måste eliminera drivdon och glimtändare som medför att CE-märkningen upphör. Ett sådant ingrepp kräver att en elektriker behöver tillkallas och denne elektriker blir personligt ansvarig för armaturens nya CE-märkning, har han då lämnat 5 års entreprenadgaranti på jobbet så vill det sig till att allt håller i 5 år. 

Därför förespråkar vi att uppdatera era allmänna utrymmen med nya LED-armaturer som är tillverkade och anpassade efter LED-tekniken. Trots den stora initialkostnaden blir totalekonomin i det långa loppet lägst med LED-armaturer. Det beror på den mycket låga energiförbrukningen vid bruk av lysdioder och deras långa hållbarhet i kombination med optimal styrning av ljuset. Det är energi-och underhållsbesparing som får din investering att betala tillbaka sig.

Ljusstyrka och färgtemperatur 
Lysdioderna går en ljus framtid till mötes och teknikutvecklingen är i full fart för att möta upp de krav på miljö, hållbarhet och effektivitet som finns inför framtiden.

Nanoteknik - En ganska ny metod för att framställa lysdioder är med modern nanoteknik. Det kommer att skapa än mer effektiva lysdioder med än längre hållbarhet. En stor del av materialet av lysdioder byggda med nanoteknik består till övervägande delen av kisel, ett vanligt och billigt material vilket borgar för att kunna skapa billiga och effektiva lysdioder i framtiden.

Tack vare att organiska material kommer att kunna användas i en större utsträckning kommer lysdioderna att bli alltmer miljövänliga. De nya teknikerna kommer även design och form till del hos lamporna. Det kommer i framtiden att bli möjligt att ha mycket tunna och böjbara lysdioder. Det utvecklas för närvarande tapetliknande mattor som kan sättas upp var som helst på väggar eller i tak och som fungerar som lysdioder.

Vår tanke med denna sida är att alltid låta den växa i takt med att nya rön, ny fakta och kunskap kan vara till er nytta. Så slå gärna ett extra öga här inne för att gardera att du vet vad som kommer härnäst inom belysningsbranschen. Ses snart igen!